Folkhälsomyndigheten – Vägledning om buller inomhus och höga ljudnivåer

Folkhälsomyndighetens gav ut en publikation i maj 2019, som bland annat tar upp de förödande konsekvenserna av när buller stör sömn. De har även hänvisningar till miljöbalken och till hur buller bör mätas utomhus och inomhus och att det även är viktigt att mäta lågfrekvent buller men då ej i dBA, som är en mycket dålig enhet för att just mäta låga frekvenser. Det akustikföretag som Svevia anlitat, redovisade alla gränsvärden i dBA och då inte heller värden inomhus. Den akustiker som var med på samrådet uppvisade mycket dålig erfarenhet och kunskap kring hur lågfrekvent buller kan påverka oss människor på ett negativt sätt.

Det finns i Folkhälsomyndighetens publikation även hänvisningar till Statens Provningsanstalt (SP) om hur bullermätningar bör utföras. Publikationen tar också upp problem med att olika bullerkällor kan skapa större problem genom det kumulativa buller som uppstår.

Det går även att utläsa av publikationen att fluktuerande lågfrekvent buller kan ge negativa hälsoeffekter, liksom buller under kort tid med mycket hög ljudstyrka, som t ex vid sprängning. Vibrationers negativa effekter på människor tas även upp i skriften.

Bullerberäkningen som presenterades på samrådet hade många brister och flera besökare uppfattade den endast som en glädjekalkyl som inte beskriver verkligheten.

Har Svevia och/eller de akustikföretag som de anlitade verkligen kunskaper om de senaste rönen inom bullermätning som nämns i Folkhälsomyndighetens publikation? När ska en relevant och korrekt bullerutredning faktiskt utföras?